Jag heter Elisabeth Solne Bothelius och bor i en liten by Lottefors

   ca 1 mil från Bollnäs med min man Rolf och våra 5 katter. 4 Norska skogkatter och 1 huskatt.

   Vi har två vuxna söner och 3 barnbarn. Det här är vårt hus.

   Mitt intresse för katter väcktes till liv när jag fick två katter  Bull och Lo

   av en arbetskamrat. Som barn hade vi många 9st ett tag tror jag.

   Men jag har inget minne av att de var så underbara djur som dom faktiskt 
   är. Jag älskar deras olikheter och personligheter och att dom är så smarta.
   Har dom gjort en sak en gång så kan dom det sen. 
   Snälla är dom också mot varandra så man blir alldeles rörd ibland.
   Bull hade nyss fyllt ett år när han blev påkörd av tåget.
   Då blev Lo alldeles ifrån sig. Hon slutade äta och skulle bara
   ligga i knäet. Ja hon blev nästan sjuk. Då skaffade vi Tyra men det tog
   nästan ett år  innan dom blev riktiga kompisar.

   Jag hade alltid önskat mig en grå långhårig katt så vi började leta .
   Alla i familjen ville ha en stor hankatt så hittade vi Ludde hos 
   S*Sannafjället's 2000. Och stor det är han verkligen och eftersom jag 
   gillar rasen Norsk Skogkatt så tyckte vi att det skulle vara rolig om Ludde 
   fick bli pappa så vi kunde få en unge efter honom. Men så blev det tyvärr   
   inte för han började sätta sig och kissa överallt så han fick bli kastrat .Vi  
   började leta igen. Hos S*Wildwood's 2002 hittade vi Volvo. En fin liten kille 
   med ett jättevackert huvud stora svarta tassar och brunspotted.
   Ludde och Volle fann varandra nästan direkt, en halvtimme tog det.
   Det var ju jätteroligt med en kompis som han kunde leka med
   och få sällskap av i rastgården.

   På hösten i september så blev vår älskade Lo påkörd av en bil, den svartaste

   dagen i mitt liv. Hon var så speciell den katten. Skulle vi skaffa en ny katt så

   skulle det vara roligt med en efter Volvo. Men det lyckades inte heller för 
   han strilade runt i hela huset. Så vi blev tvungen att kastrera honom också.
   Rödtabby skulle den nya katten vara.
   Vi hittade Mio hos S*Lo-Look's. Sista  April kom en liten räv med stora 
   öron och vit haklapp hem till oss. Han vände opp och ned på alla rutiner i  
   hela huset och han har många likheter med vår älskade Lo så ibland 
   känns det som vi fått henne tillbaka.

   Vi skulle ju inte ha någon mera katt 4 fick räcka tyckte vi.  Siv som har
   S*Skogsälvans uppfödning ville att jag skulle komma och hälsa på henne
   och titta på hennes kattungarna. Hon hade fyra kvar och det är ju alltid 
   roligt att titta på kattungar . Jag hade ju sett Calvin på kort och tyckte     
   han såg fin ut. Och jag föll ju totalt när jag fick se honom och hans
   utstrålning. Åkte hem och kunde inte sluta tänka på Calvin. När jag sen 
   bestämde mig så var det nära att vi gick miste om honom. Gick in på Skog-
   älvans sida för jag skulle titta om Siv hade sålt lilla Donna som hon var på 
   väg att sälja, ser då att det står bokad på Calvin trodde hjärtat skulle 
   stanna .Ringde Siv som berättade att han skulle flytta till Tyskland, jag blev
   så ledsen. Det var väl inte meningen att vi skulle ha få honom då.
   Gick och grämde mej för att jag väntat så länge med att bestämma mig.
   Sen en kväll ringde Siv och berättade att tyskan ändrat sig. Gissa om jag 
   blev glad. Och extra roligt är det eftersom det är Volvos brorsa Virus
   som är pappa till Calvin. Det märks att dom är nära släkt för det gick lika 
   bra när han flyttade in hos oss som det gjorde när Volle flyttade in. Alla 
   katterna älskar honom till och med Tyra. Men kan man egentligen göra 
   annat med ett sånt charmtroll.

   Tyson är nykomlingen i familjen. Han bor i huset bredvid vårt hos min yngste
   son Dennis. När vi skaffade Tyra så ville Dennis att vi skulle ha en stor svart
   hane som skulle heta Tyson. Men när vi skulle hämta denna katt så visade det
   sej att Tyson inte var någon kille utan en tjej så därför fick hon heta Tyra.

    När Dennis sen köpte huset bredvid oss så ville dom ha en kompis till hans flickvän Lenas katt Lillen.
   Så jag köpte denna lilla sötnos till Dennis så han till slut fick sin Tyson
   som nu är svartsmoke och blir nog en riktigt stor när han växt färdig
   Han har ju anlag för att bli det eftersom mamman är Skogkatt och pappan Main Coon.
  

   Tyra går ute fritt hon är van det. Hittills har hon varit duktig och håller sig 
   runt huset. Vi bor nära järnvägen och gamla vägen som är ganska  
   trafikerad . Skogisarna har en rätt så stor rastgård på baksidan av huset. 
   Tyra gillar inte att vara där när killarna är ute för dom bara jagar henne

   Men när hon är där ensam så går det bra.

   I rastgården gillar pojkarna att vara , där har dom faktiskt 
   fångat både en och annan fågel, råtta och till och med grodor.

  2006 fick vårt busfrö Mio somna in då hans njurar inte ville fungera längre.
  Allt blev väldigt tomt efter honom. Fast man har flera så är det lika svårt.
  Efter ett år så började längtan efter en ny katt tillta. Husse tycke det skulle vara en röd
  katt. Färgen spelar väl inte någon roll egentligen. Jag har ju alltid gillat färgen Amber.
  vet inte varför men det är något magiskt med den färgen. Min vän Siv talade om att
  Månlyckans fått en Ambertabby- vit hane 10/4-07 vilket är ovanligt det finns inte så många som är tabby.
  När jag sen började följa honom vecka efter vecka så blev jag mer och
  mer intresserad. När vi  åkte till Ann för att titta på honom så blev jag osäker.
  Tyckte han var alldeles för liten. Så följde en osäker tid med mycket velande.
  Till slut bestämde jag mig för att han skulle få flytta till oss. Tänkte att han kan ju bli
  en fin och vacker katt fast han är liten nu. När han kom hem till oss så sa min systers
  flicka att han ser ut som apelsin/choklad glass i färgen. Det gjorde han faktiskt!
 Noa var nästan brun när han föddes och färgen ändrade sig hela tiden medan
  han växte. Som vuxen är Noa lite åt det röda hållet.
  Med facit i handen idag så har vår Noa Poa som vi brukar kalla honom växt enormt
  Varje vecka sen han flyttade hit så ökade han 100g/vecka ända till han fyllde 1 år då
  stannade det av vid 5 kg. Ingen av våra andra katter har heller inte utvecklat så
  som han gjort tycker jag. Idag är han en väldigt vacker katt om jag får säga det
  själv utan att skryta och inte är han mindre än de andra heller. Varje dag tittar jag på
  honom och tänker oj! vilken katt du blivit och han ska ju växa några år till.
  Calvin blev kastrat i slutet av februari 2008. Ville inte att han skulle bli det men han
  började bli så deprimerad kanske av att han inte fick träffa några flickor. Agressiv mot
  de andra katterna också. Då blev ju valet inte svårt. Är stolt över att jag lyckades hålla
  honom fertil så länge. Han är  en otrolig katt. Han blev pappa till 3 kullar. Hos
  Juvelens  Isgårdens och  Ayamaras. Nu får vi hålla tummarna för att Noa vill ta över
  den rollen. Det vet ju alla hur det kan vara med den saken.!

 
 

  

Mio och Volle busar .

Volle och Ludde

Mio klättrar i nätet

Tre kompisar
   Ibland går vi på promenad i koppel  det brukar dom gilla, att få känna 
   på lite andra dofter. Då brukar Tyra också följa med.

Mio på promenad

Ludde i skogen

Volle i skogen

Volle på promenad